Husbolagets värmesystem fungerar effektivt när inomhustemperaturen ligger på önskad nivå och värmen fördelas jämnt. I början av uppvärmningssäsongen ligger fokus på att följa förbrukningen och kontrollera att värmesystemet fungerar som det ska. Även ventilationens inställningar och de boendes observationer hjälper till att hitta orsaker till onödig energiförbrukning.
Uppvärmningen är en av husbolagets största utgiftsposter, men energibesparingar får inte ske på bekostnad av inomhusluftens kvalitet eller hälsosamma boendeförhållanden. Den här artikeln handlar framför allt om vattenburen radiatorvärme. Vilka kontroller ventilationen behöver beror på byggnadens ventilationssystem.
Förbrukningen av värmeenergi följs tillsammans med utomhustemperaturen och temperaturen i lägenheterna. En högre energiräkning betyder inte i sig att förbrukningen har ökat, eftersom även energipriset påverkar kostnaderna. När förbrukningen jämförs mellan olika år beaktas vädrets inverkan exempelvis genom väderkorrigering, det vill säga normalårskorrigering.
En oväntad ökning av förbrukningen kan bero på felaktiga inställningar, ett tekniskt fel eller ventilationens funktion. Vattenförbrukningen och fastighetselen bidrar också till helhetsbilden av husbolagets energianvändning. Styrelsen, disponenten och servicebolaget kommer överens om vem som ansvarar för uppföljningen, hur ofta förbrukningen granskas och hur avvikelser hanteras.
En rumstemperatur på cirka 21 °C är i allmänhet lämplig i bostäder. Ett gemensamt riktvärde hjälper husbolaget att bedöma om uppvärmningen behöver justeras. Riktvärdet är inte detsamma som en hälsobaserad åtgärdsgräns för inomhustemperaturen. Vid bedömningen av förhållandena beaktas vid behov också de boendes behov.
En tumregel är att en sänkning av rumstemperaturen med en grad minskar behovet av värmeenergi med cirka fem procent. Det innebär inte en lika stor besparing på husbolagets totala energiräkning, eftersom kostnaderna också påverkas av bland annat prissättningen och förbrukningen av tappvarmvatten. Målet är att undvika övertemperaturer, inte att sänka temperaturen i lägenheter som redan är svala.
Rumstemperaturen mäts i rummets vistelsezon, inte alldeles intill ett värmeelement, ett fönster eller en ytterdörr. Mätningar som görs på samma sätt i olika lägenheter ger ett tillförlitligare jämförelseunderlag än enbart upplevelser av kyla eller värme.
Värmekurvan styr temperaturen på det vatten som leds ut i radiatornätet vid olika utomhustemperaturer. Om lägenheterna i hela byggnaden är för varma eller för svala kontrollerar servicebolaget om kurvan motsvarar byggnadens värmebehov.
Byggnader reagerar på förändringar med en viss fördröjning. Därför görs justeringarna stegvis, och effekterna följs i flera lägenheter under ett antal dagar med hänsyn till väderförhållandena. Alla ändringar dokumenteras. Servicebolaget ska också ha tydliga anvisningar om vem som får justera värmekurvan och på vilka grunder.
Om vissa lägenheter ständigt är varma och andra kalla räcker det inte nödvändigtvis att ändra värmekurvan. En möjlig orsak är obalans i radiatornätet: värmevattnet fördelas inte mellan byggnadens olika delar enligt deras behov.
Vid injustering av radiatornätet ställs vattenflödena in enligt projekterade värden så att värmen fördelas jämnare. Innan arbetet beställs utreds också andra orsaker till temperaturskillnaderna, exempelvis fel på ventiler, luft i systemet, drag och brister i ventilationen. Enbart porlande ljud från värmeelementen visar inte att nätet behöver injusteras.
Behovet av injustering bedöms också i samband med fönster-, fasad- och ventilationsrenoveringar, eftersom de förändrar byggnadens värmebehov. Hur mycket energi som kan sparas beror på utgångsläget. Samma besparingsprocent gäller inte för alla husbolag.
Ett svalt värmeelement betyder inte nödvändigtvis att det är fel på uppvärmningen. Termostaten minskar vattenflödet när rummet är tillräckligt varmt, och elementet behöver inte kännas varmt över hela ytan. Vid felsökning är det avgörande vilken temperatur som uppmätts i lägenheten och om den håller sig på önskad nivå.
De boende bör kontakta servicebolaget om lägenheten förblir kall, om det inte hjälper att justera termostaten eller om elementet porlar. En radiatorventil som har fastnat under sommaren kan hindra elementet från att fungera normalt. Även ihållande drag och övertemperaturer behöver utredas.
De boende ska inte själva lufta värmeelementen. Det görs av servicepersonalen enligt husbolagets anvisningar, samtidigt som trycket i systemet kontrolleras. Tunga gardiner eller möbler ska inte täcka termostater och värmeelement. Då kan värmen spridas i rummet och termostaten känna av rumsluftens temperatur.
Ventilationen påverkar både värmebehovet och inomhusluftens kvalitet. Beroende på system kontrollerar servicebolaget drifttider och inställningar samt värmeåtervinningens funktion, om sådan finns.
I mekaniska till- och frånluftssystem påverkar tilluftens temperaturinställning energin som används för eftervärmning. En lämplig inställning bestäms utifrån systemets projekterade värden och förhållandena inomhus. En och samma rekommendation för tilluftstemperaturen passar inte alla husbolag eller ventilationssystem.
I byggnader med självdragsventilation eller mekanisk frånluftsventilation är det viktigt att ersättningsluften kommer in som avsett. Ventilerna ska användas enligt husbolagets anvisningar och får inte täppas till på grund av kallt väder. Otillräcklig ventilation försämrar inomhusluftens kvalitet och ökar risken för fuktproblem.
En kort enkät om inomhusförhållandena samlar uppgifter om uppmätta lägenhetstemperaturer, drag och fel på värmeelement. Enkäten kan också visa om de boende behöver öppna fönstren för att svalka lägenheterna. Uppgifter om tidpunkten för observationen och lägenhetens läge i byggnaden hjälper servicepersonalen att bedöma problemets omfattning.
Ett problem i en enskild lägenhet kräver andra åtgärder än ett justeringsbehov som gäller hela byggnaden. Systematiskt insamlade uppgifter hjälper till att rikta undersökningarna rätt och bedöma om åtgärderna har löst problemet.
Ansvarsfördelningen nedan är ett exempel på hur arbetet kan organiseras. De konkreta uppgifterna och ansvaret bestäms av husbolagets avtal och överenskomna rutiner.
Experthjälp behövs om den väderkorrigerade förbrukningen ökar utan tydlig orsak eller om temperaturskillnaderna mellan lägenheterna kvarstår trots serviceåtgärder. Återkommande felanmälningar år efter år och förändrade inomhusförhållanden efter renoveringar talar också för en mer omfattande utredning.
När en energieffektiviserande renovering planeras bedöms uppvärmningen och ventilationen som en helhet. När systemen samverkar och värmen fördelas jämnt minskar den onödiga energiförbrukningen och kostnaderna blir lättare att förutse.
Läs mer: Energieffektiva husbolag – Motiva
Illustrationen har skapats med AI.